Material

1

Jag kommer att tala om makten över ekonomin och de juridiska institutionerna, om makten över tryckpressar, distributionskanaler, inspelningsstudior, benämnade och vetande. Jag kommer att tala om makten över universiteten, om den militära makten och om den månghövdade makten som ytterligare mångfaldigar sig själv, som ger upphov till och ständigt hanterar kriser. Jag kommer att tala om makten som finns i att ha en så kallad normal kropp. Jag kommer att tala om makten att kunna välja tystnaden och anonymiteten, vilken är oskiljaktig från makten att kunna ställa främlingen till svars för allt, för vadsomhelst, närsomhelst.

dune-sandworm2Eftersom ditt nästa andetag aldrig är vad som står på spel.

Eftersom bara främlingen befinner sig på platsen där historien börjar, där en står på knä.


2

En gest upprepas gång på gång i offentligheten. Den lurar oss då den låtsas ske inuti språket samtidigt som dess syfte i hemlighet är att slå sönder språket.

Uppenbart exempel. Makten vet att det inte är sant att tiggarna på våra gator är organiserade av kriminella ligor. Makten saknar helt bevis för detta påstående. Ändå affischerar den en tunnelbanenedgång med just denna lögn. Det som förvirrar oss är att vi förväntar oss att språket i någon mening söker efter, eller gör anspråk på att vara, sanning. Men syftet med den språkliga gest makten här gör är tvärtom att uttala den mest uppenbara lögn den kan, så högt som möjligt.

Makten talar om att stifta lagar för att beröva folk deras pass om de reser utomlands för att strida, men – och här manifesterar sig lögnen i form av en tystnad, ett utelämnande – det handlar inte om (exempelvis) nazister som går med i ett gerillaförband i en sönderfallande stat i det forna östblocket, utan enbart om muslimer som reser för att strida i Mellanöstern.

Maktens hemlighet: från dess mun strömmar alltid ett tal som är fyllt av de mest våldsamma och uppenbara motsättningar, och det sker inte av misstag eller för att makten saknar förmåga att formulera sig på annat sätt. Det sker för att makten vill bada i sin egen, nakna kraft.


3

Makten vill vara ren makt, därför slår den sönder språket. För att formulera det mer banalt: makten ljuger för att visa att den också har makten att ljuga. På så sätt är den inte olik mobbaren på skolgården som säger att dina skor är fula och får alla att hålla med. Men – och detta “men” har en fullständigt grundläggande betydelse för maktens tal, som har undflytt oss – mobbaren har alltid precis likadana skor som den som blir mobbad.

Vi talar denna sommar om att stifta lagar för att förhindra människor att klä sig i kläder som beskrivs som kvinnorförtryckande. Men.

Så här låter det alltid när makten talar om de maktlösa, när den upphöjer sig själv genom lögnen.

Men vi vet alla att dessa lagar bara kommer att tillämpas på muslimska kvinnor, inte sekulära kvinnor som vill bära – låt oss säga högklackade skor.

Vaknade en vinterdag och alla hette Charlie Hebdo, vilket inte ens är namnet på en människa utan ett ting, ett massproducerat föremål av papper och trycksvärta – det är en vara, i själva verket – samtidigt som vi inte ens kan namnet på en enda människa av kött och blod som har dött i Medelhavet på grund av vår asylpolitik. Bokstäverna håller bokstavligt talat på att urholkas på mening.

lilypads


4

Den människa som idag får ta del i den nakna maktens glans, om det så bara handlar om makten över en statusrad på Facebook, upphör omedelbart med att använda språket för att tänka och tala och börjar istället förbjuda kritik genom att ropa om censur och påbjuda tystnad med den sortens hycklande, innehållslösa moralismer som varje form av makt alltid bär som sina ornament.

Är du för terrorresor? Är du emot yttrandefrihet? Detta är tomhet.

Försvarar du hedersvåld? Detta är den globala kapitalismens korrumperade prästerskap som talar.

Är du extremist? Detta är sand som blåser i ögonen.


5

För övrigt svarar makten reflexmässigt på varje form av kritik som om också de (mer eller mindre) maktlösa arbetar enkligt samma logik som den själv (vilket de/vi, dessvärre, också alltmer gör).

Vi känner till att när vi till exempel påpekar för makten att den har handlat rasistiskt så kan den bara förstå detta som en listig strategi, en falsk kladd av språk ämnad att främja den egna karriären, att visa upp den idag så beskyllda “godheten”, eller något annat, men som aldrig kan ha med verkliga människors liv och drömmar att göra. Denna föreställning är, som vi alla vet, själva kärnan i begreppet “politiskt korrekt”.


6

Allt snabbare omvandlas det enda material med vilket vi kan se varandras mänsklighet till ett material som istället driver var och en av oss allt längre ifrån varandra. Språket vänds ut och in. Vi vet hur denna rörelse stannar, eftersom vi har sett det ske tidigare. Det slutar när varje individ står ensam i mörkret, darrande i en värld befolkad av monster.

Varje monster ställer som bekant en fråga.

När frågan väl är ställd är det för sent för att lösa den på något annat sätt än slutgiltigt.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s